How do you wake someone up from inside a dream?
På Riche spelar de musik som man läser om I Rodeo och kvinnorna har genomskinligt nagellack och smuttar på vitt vin och bär klänningar. På Riche är allting gratis. På Riche är männen vackra men förstår inte varför groupie är ett bra tema för ett arbete. Jag har sagt att jag ska sluta gå till Riche eftersom de kollade leg på mig när jag bar min WS-outfit. Men icke. S har blivit alldeles kreddig av sig med sin nya fashionpojkvän. Så igår var vi på gratisfest i nya Acne-butiken (jag gick direkt från jobbet till teckningskursen till butiken. Osminkad. I kontorskläder. Det var tandläkarbelysning och alla var avslappnat vackra och bar Acne. Jag med. I PANNAN) med lussebullar och lösgodis och glögg och vin och öl. Och drinkbiljetter. Fast de gällde ju inte där. De gällde på Riche. Jag tror helt ärligt att det var första gången jag sa nej till en drink igår. Fast jag fick en ändå så jag var antagligen inte särskilt övertygande. Jag fick ungefär sju, nu när jag tänker efter. Somnade klockan fyra och gick upp klockan sex. Jag mår jättebra idag, verkligen (har just ätit lunch I två timmar på Spisa hos Helena med S. De spelade Lisa Ekdahl och hade mjuka soffor).
Men Riche, iallafall. Mot all förväntan hade jag askul. Aldrig känt mig så ful I hela mitt liv dock (jag kollade mig I spegeln I morse och såg att jag fått tre finnar på kinden. Min första tanke: shit, jag ser ut som Julian. Haha.). Fast kanske just därför? Om man ska gå på fashionställen med idel snygga människor kanske det bästa man kan göra är att vara så ful som möjligt, man försöker inte ens liksom utan går in med inställningen att man ändå är fulast så man kan göra vad fan som helst. Man har inte en chans att få ligga ändå. Typ som att fula killar alltid är asroliga att prata med. För det finns det faktiskt där. Det finns extremt mycket fula killar på Riche. Fast fula och inflytelserika, typ skivbolagsmänniskor och AD:s och webdesigners och förläggare. Sådana som en gång I tiden gärna inflikade att de "helt omotiverat" fått ett bernskort hemskickat. Nej men usch. Nu börjar jag låta som någon som vill låta som någon slags kulturanalytiker. Not that I am. Jag ville bara skriva att det var gratis och det var roligt och jag blev packad och arkitekten som raggade på mig sade med stolthet I rösten till alla han presenterade mig för att jag var arton år och jag kommer nog inte sluta gå till Riche I vinter heller.
Men Riche, iallafall. Mot all förväntan hade jag askul. Aldrig känt mig så ful I hela mitt liv dock (jag kollade mig I spegeln I morse och såg att jag fått tre finnar på kinden. Min första tanke: shit, jag ser ut som Julian. Haha.). Fast kanske just därför? Om man ska gå på fashionställen med idel snygga människor kanske det bästa man kan göra är att vara så ful som möjligt, man försöker inte ens liksom utan går in med inställningen att man ändå är fulast så man kan göra vad fan som helst. Man har inte en chans att få ligga ändå. Typ som att fula killar alltid är asroliga att prata med. För det finns det faktiskt där. Det finns extremt mycket fula killar på Riche. Fast fula och inflytelserika, typ skivbolagsmänniskor och AD:s och webdesigners och förläggare. Sådana som en gång I tiden gärna inflikade att de "helt omotiverat" fått ett bernskort hemskickat. Nej men usch. Nu börjar jag låta som någon som vill låta som någon slags kulturanalytiker. Not that I am. Jag ville bara skriva att det var gratis och det var roligt och jag blev packad och arkitekten som raggade på mig sade med stolthet I rösten till alla han presenterade mig för att jag var arton år och jag kommer nog inte sluta gå till Riche I vinter heller.
posted by A Ayres at 2:02 PM
4 Comments:
Oh! Om du är ironisk så blir jag jätteledsen (varför måste man hela tiden gå och vara rädd för att folk är ironiska nuförtiden? Jag tror jag missar massor av egoboosting på grund av det. Ska sluta snart) men om du inte är det så blir jag jätteglad! Tack!
och det var ju en jättedum funktion förresten. har just fattat hur man tar bort den, så nu kan hela min fanskara kommentera (haha).
Jag var absolut inte ironsik. Fast jag har full förståelse för att du trodde det, det tror alltid jag också. Det värsta är om nån kommenterar nåt med "Haha!", då förutsätter jag alltid att det skrattas åt mig för att jag har skrivit nåt väldigt dumt.
Det är ju jättejobbigt, hoppas världen kommer över den kollektiva försvarsmekanismen snart. Fast den är ju fantastiskt effektiv och tacksam att använda sig av, så det kanske inte kommer hända. För man kan ju inte börja själv, herregud.
Men i alla fall, då tackar jag! Att döma av din fina dagbok så verkar det inte heller som att du skulle sänka dig till att skriva ironiska kommentarer på någon ofarlig nybörjarblogg. Eller någon annanstans heller för den delen.
Post a Comment
<< Home