Måndag

Men det känns ju bättre att vara bakis. Då vet man i alla fall vart den här huvudvärken kommer ifrån. Jag börjar så smått inse att det kanske inte är normalt att få blixthuvudvärk en gång I timmen, varje dag, varje vecka. Och det känns längesedan jag brydde mig om varningarna på värktablettsförpackningarna, de där om att man max ska ta tabletterna sju dagar i rad eller vad det är. Det kanske är därför jag har de här huvudvärkarna (jag vet att det där inte såg särskilt snyggt ut, men "these headaches" passar så mycket bättre än "den här huvudvärken" i detta läget). Jag har ju varit ganska keen on the pills, so to speak.

Nästan ingen är på jobbet idag, och framför allt är min chef inte på jobbet idag. Så,

FREDAG
Har aldrig varit så laddad, löning och roliga fester och A är på.
Anhalt ett: PEOPLE-fest. Omkring hundra pers i en liten lägenhet på Borgmästargatan, medicinskåp opch hjärtmatta på golvet i badrummet och små söta DJ:s som hoppar till elektronisk musik och öl och vin för en tjuga från kylskåpet. Trevligt. En liten papperspåse fick man också, som sig bör på fester av detta slag, innehållandes lite posters och skivor och annan skit. Ingen råsnygg halsduk som på vicefesten, dock. Fast å andra sidan var det här roligare.
Anhalt två: Disco Bravo på Riddarkällaren (aka i princip Metropolis igen). Vi fick gå före kön eftersom vi kom från PEOPLE, samt slapp visa leg vilket var en lättnad eftersom det är 20 på Disco Bravo. Men jag borde fattat att det inte skulle bli roligare än Metropolis, och Metropolis var aldrig lika roligt som arrangörerna själva tyckte i sina nyhetsbrev (de var ju ljuvliga). Alla var för indie för sitt eget bästa och ingen var svinig och A var Negative Nancy. Lösning: jag drar i mig en sexa Absint, och sedan dricker jag A:s också eftersom hon inte ville ha. "Hejdå" sa bartendern till mig.

Ja just det ja, sen var vi på sjukhuset också. A ringer L när vi ska hem, kökschefen på Berzeeli Bar svarar och vi måste åka dit och ta henne till Danderyd i en taxi. L är i princip medvetslös. Jag och A trippar/vinglar in på akuten i våra decimeterklackar och vrålar med paniktårar rinnande nedför kinderna att "vi behöver en rullstol! en rullstol! Vår kompis har blivit drogad!" (jag tänkte hela tiden på scenen i Rules of Attraction där Ian Somerhalder ska på dejt och hans kompis OD:ar och de drar honom till akuten. Så hysteriska var vi). Sköterskorna är något mindre dramatiska och fixar en bår, L dras in i ett rum och de frågar vad hon tagit, vi säger att hon måste blivit drogad eftersom L aldrig dricker. Sköterskorna mumlar något om att hon dock luktar väldigt mycket sprit (men jag har en känsla av att det kan ha varit jag). Sedan får vi sitta I väntrummet I tre timmar, vi ser en dålig film med en tjock men blond Brittany Murphy som går på ettan och jag däckar (jag minns att jag drömde att jag kom på ett skitsmart system för att arkivera hängmappar, men när jag vaknade hade jag glömt det. Fan). Sen får vi åka hem klockan fyra och L stannar kvar över natten och får dropp. Kändes konstigt att det inte var jag, för en gångs skull. Jag kanske har mognat ändå.

LÖRDAG
Trots gårdagens relativa besvikelse var jag åter sjukt laddad: Mylo skulle spela på Marie Laveau. Det är stort. Till och med Ag ville följa med ut och var pepp, så jag och Ag och An går till Marie Laveau där kön redan är typ hundra meter men jag har mitt gå för i kön-kort så jag langar fram det, jävligt nöjd, och ska precis gå in då vakten pekar på Ag och An och säger ”Men de där är för unga. De är bara nitton.” Så jävla onödigt. Men det är inte så att man börjar bråka, jag diskuterar vuxet och sansat och håller framför allt käften om att jag är ett år yngre än både Ag och An, men vakten är som man säger obeveklig, i alla fall i fem minuter och längre orkar jag inte stå där. Så vi drar och An är Negative Nancy igen och vill ”bara dö” ungefär men till sist åker vi i alla fall till Ove med skägget vars dörrvakt var sjukt mycket trevligare (men han var så jävla tanig, egentligen säkert bara en garderobiär som ville impa på oss, men whatev) och lät oss gå tre för en och sa inte ett ljud om någon jävla tjugoårsgräns. Bra musik och fina drinkar och en mycket, mycket mystisk sak: alla män hade skägg! På Ove med skägget! Gjorde min kväll.

Nancy tyckte dock det var för lite folk, så vi åkte till Debaser men pallade inte kön så det blev Bacchi. Bacchi: väldigt vuxet och påklätt. Extremt snyggt rökrum, jag satt där i ungefär tjugofem minuter och kände mig som en karaktär ur Dorian Gray. Speglar och bokhyllor och kandelabrar och stora stolar. Kan tänka mig att återkomma för samtliga framtida dejter. I källaren spelade de The Smiths och Suede och allt var lungan, tills DJ:n spårade och började köra Latino Night 2005. Jag och An dreglade några minuter över den fyrtioårige heroinisten i baren och sen drog vi tillbaka till Ove, och Ag till sin pojkvän på Skeppsbar. På Ove är det nu packat och musiken är grym och alla är snygga, men Nancy har ”ont i fötterna” och vill inte dansa så istället står vi och hänger i ett hörn och blir fotade och sen vill Nancy dra så vi gör det. Tag lärdom värld: VISSA MÄNNISKOR FÅR EJ GÅ UT I HÖGKLACKADE SKOR. Jag bryr mig inte om att det gör dig tjugofem gånger snyggare. Ingen vill festa med en skyltdocka.