Kom plotsigt pa vad jag dromde inatt. Att Evelyn slutade. Ah vad jag hoppas att hon gor det. I drommen var hon, for forsta gangen, allvarlig, och sade att hon hade fatt nog av nagonting som jag inte minns vad det var, men som jag forstar precis vad det ar.

Alla pa foretaget hatar Evelyn. Har nagon last min introduktion av henne sa forstar ni nog att det fran en borjan inte var ett helt orattvist, och framforallt inte ogruntat, val av attityd. Men anda.

Hon ar grym med kunderna. Hon har ordnat moten med massa coola skivbolag och andra stora kunder som vi inte haft nagon kontakt med tidigare. Hon gar ut och koper frukost varje morgon och har smeknamn pa caféerna runt omkring och fragar alltid om jag vill ha nagonting och stannar alltid i receptionen for att smaprata. Jag stor oftast halft ihjal mig och tanker jaja gulligt gulligt kan du ga, medan jag sammanbitet stirrar in i skarmen och trycker hart pa tangenterna. Nar vi hade tva tysta minuter for bomboffren beromde hon, efter en halv, mitt val av strumpbyxor (fjorton mordande blickar gav upphov till lite fniss och ett oops, sorry). Hennes har/peruk har exakt samma form varje dag. Hon har ingen forstaelse for hierarki och beter sig opassande naturligt med kunder av opassande hog rang.

MEN ANDA. Det ar fan inte nog for att rattfardiga hur varje anstalld himlar med ogonen sa fort hon lamnat rummet, eller kommit in i rummet, eller vant ryggen till, hur samtalsamnet pa varje rokpaus ar vad Evelyn hunnit med att forstora idag, hur resten av marknadsforingsavdelningen konstant ignorerar hennes komplimanger och irrelevanta (men sa harmlosa) fragor, hur Julia har bytt rum for att hon inte klarade att dela kontor med Evelyn. Jag ar absolut inte nagon slags fredstorstande hippie (inte mer an gemene man iaf) och jag har aldrig latsats tycka om nagon nar jag inte gor det, ett av mina mest frekvent praktiserade motton ar att livet ar for kort for att slosas pa folk man inte vill umgas med, men detta javla skitsnack som gar och Evelyn som anda ler konstant varje dag och halsar pa alla som baktalar henne, far mig att vilja krakas.

I drommen var hon allvarlig for jag fragade varfor hon slutade och hon ba ”men F, det ar inte sa att jag ar blind”. Snalla, snalla Evelyn sparka de som fortjanar det i magen och sag nagonting.